Är verkligen nere idag, tänker alldeles för mycket!

Är så trött på mitt liv, på mig själv. Önskar att jag

klarade av att jobba eller plugga. Önskar att jag slapp

den här rädslan, vissa säger  -oh va skönt att vara hemma!

Nej tro mig!, att vissa dagar inte våga ta sig ut av rädslan

för rädslan, det är inget liv!. Att oftast behöva säga

nej till kompisar för att man inte "klarar" av det idag.

 Inte våga gå på bio, cafe, eller hem till någon. Att inte

våga gå utanför dörren. Tro mig det är inte skönt. Jag

skulle mycket hellre ha ett jobb att ta mig til varje dag,

jobbarkompisar att snacka med, irritera sig på, vara trött

efter en dags jobb.Istället som nu, trött för att man bara

går omkring i ett töcken av oroliga tankar..

Kunna umgås med folk, utan att vara rädd, utan att få

ont i magen... Jag skulle bara vilja vara normal!

Sitter med en kopp kaffe och funderar, på livbet

på allt... Känner mig deppig, ännu en vecka, samma

hjul att springa i. Känns värdelöst, hopplöst...