::::::::

Mina tankar åker berg&dalbana inne i mitt huvud
och Gud och en av hans medhjälpare
spelar pingis med mitt liv.
Som om de inte har bättre saker för sig

                                                  
:::::::::::

jag är bara en skepnad
en blek kopia
av det som en gång
var jag

skrattet är falskt
leendet fånigt
orden klingar sådär otäckt muntert
och det svarta runt ögonen kan döljas med lite smink.

tårarna däremot
de som ingen annan får se
de är sanna
de visar en liten del av allt jag känner.

Jag kan inte andas ensam luften är för tjock.

                                     .........

                                                 jag känner mig trasig

                                                 ................

Har verkligen inte varit en bra dag

är så trött på alla turer upp och ned.

Känner mig trött och sliten av alla känslor,

negativa känslor som stormar mitt inre.

Besviken på mig själv

klarar inte ens att gå ut själv längre

tagit flera steg tillbaka, igen, som så

många ggr förr. Varför kan man inte

bara må bra? Trött på orkelösheten, på att gråta

trött på all panik och all ångest. Varför ska man

vara så jävla rädd, hate this.